Dag 16 - Hard work work
Taket är klart! Det var tolv timmars hårt slit och innan all cement var på plats hade det hunnit bli helt svart, insekterna hade vaknat till liv och fullmånen var det enda som lös. Det var spännande att uppleva djungeln på natten.
Klockan nio på morgonen började arbetet med att skyffla sand och sten i en hög. Vi flyttade alltså materialet tio meter bort, för att blanda det, och sedan bära tillbaka det. Det här med att tänka effektivt känns inte som att det är prio ett, det hör antagligen ihop med "no hurry in Africa" - så vi log och jobbade vidare. Under dagen satte vi även ihop järn till ett armeringsnät och blandade betong. Dock inte med några direkta mått; vi tog lite sand, vi tog lite sten, hällde över lite cement och blandade ihop det med vatten. Vi hade inga maskiner att tillgå så allt fick göras för hand. Blanda, bära och hälla på (vilket blev ganska mycket omständigare än det hade behövt eftersom vi lagt allting 10 meter bort). Antagligen därför våra händer och fötter ser ut och känns som de gör idag, spruckna och ömma. Inga handskar och flip-flop var inte det ultimata, men det ska ju kännas att man arbetat! Det var tungt, men aldrig fel med gratisträning. Det kändes väldigt bra när allt var på plats och alla vi som hade varit med och byggt kunde pusta ut. Vi fick en värmande kram och ett jättestort tack och det kändes jäkligt mäktigt att det faktiskt var vi som gjort det hela möjligt.
Hade planerat köttfredag men när det drog ut på tiden blev det istället pannkaks-spagetti-ris-böne-kål-fredag hos Rebecca och Japhet. Det satt inte fel någonstans och köttfredag får bli köttlördag med filmvisning som kvällsaktivitet - the lucky one. Mmmmm.
Mycket bärande fram och tillbaka
Flora och Elisabeth som var med och hjälpte till hela dagen. Underbara!!!
Lyckligt ovetande om att vi skulle arbeta i fem timmar till
Karen
Karen och Agnes
Buddie och Hanna
Benedetta
När vi arbetat färdigt var vi inte bara trötta utan också väldigt, väldigt smutsiga. Intorkad cement över både kläder och ansikten. Det hade blivit för sent att åka hem och göra mat så vi fick äta hos Japhet och Rebecca innan han skjutsade hem oss. Deras döttrar tyckte inte vi skulle behöva gå runt i den smutsen, och insisterade på att låna ut kläder från deras garderober. Jättegulligt tänkt, verkligen, men kanske inte något vi själva skulle valt... Agnes trivdes jättebra i sin klänning, eller? - möntrad klänning med puffärmar och längd till knäna strider mot alla hennes vanliga klädprinciper. Linnéa och Hanna fick sig i alla fall ett gott skratt. Tack för lånet Egla, den skulle säkert passa mycket bättre utan sportbhn! (Vi hade även köpt ägg av Rebecca och Japhet, tyckte dom passade ypperligt bra till resterande outfit)
